Broadcasting on the shortwaves 1945 to today Den amerikanske DX-aren och juristen Jerome S. Berg har l\u00e4mnat ifr\u00e5n sig \u00e4nnu ett ambiti\u00f6st och gediget arbete \u2013 att beskriva radiostationerna p\u00e5 kortv\u00e5g och deras historia. Visserligen utifr\u00e5n ett amerikanskt perspektiv, men skildringarna \u00e4r \u00e4ndock s\u00e5 allm\u00e4nt h\u00e5llna att de \u00e4r mycket intressanta ocks\u00e5 f\u00f6r europeiska DX-ares \u00f6ron. I f\u00f6rra EA beskrev jag Jerry Bergs bok om DX-arna och hur de organiserat sig och uppfattade sin DX-historia.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta delen i denna bok \u00e4r en historisk \u00f6versikt
\n– och det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att p\u00e5peka \u2013 med en DXares erfarenheter- i vilken milj\u00f6 som radiostationerna verkat i n\u00e4r det g\u00e4ller de internationella v\u00e4rldsbandsradiostationerna, deras hemmaprogram, religi\u00f6sa och clandestinesstationer. Vidare om europeiska och nordamerikanska pirats\u00e4ndare. Slutligen f\u00e5r vi ta del av \u00f6verblickar kring frekvensplanering, st\u00f6rs\u00e4ndare, SSB och DRM. I ett avsnitt ber\u00e4ttas det ocks\u00e5 om hur den internationella kortv\u00e5gsv\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndrades i samband med Sovjetunionens och \u00d6stblockets fall 1989-90. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6lja utvecklingen med allt fler rel\u00e4s\u00e4ndare och hur man d\u00e5 l\u00e5nar s\u00e4ndare av varandra p\u00e5 ett s\u00e4tt som tidigare varit \u201dpolitiskt om\u00f6jligt\u201d.<\/p>\n
N\u00e5gra noteringar om de stora sex<\/strong><\/span> VOA \u2013 Voice of America<\/strong><\/span> RCI \u2013 Radio Canada International<\/strong><\/span> Radio Australia<\/strong><\/span> Och detta beroende p\u00e5 att folk sedan gammalt har ovanligt mycket kortv\u00e5gsmottagare d\u00e4r och att ocks\u00e5 Radio Republik Indonesia sedan l\u00e4nge ocks\u00e5 n\u00e5dde ut runt i hela sin \u00f6v\u00e4rld. 1983 slutade R.A. att s\u00e4nda till Amerika och Europa. Vankelmodet fortsatte \u00e5r 2000, d\u00e5 Darwins\u00e4ndaren uthyrdes till Christian Voice och d\u00e4refter \u00e4ndrade sig R.A. och \u00e5terinhyrde tid.<\/p>\n Radio Netherlands<\/strong><\/span> Radio Nederland utvecklade bl. a. genom Jim Vastenhoud rel\u00e4stationer p\u00e5 Bonaire (1969) och Madagaskar (1971) och p\u00e5 hemmaplan Flevo (1985). DX-arna blev mycket besvikna n\u00e4r RN lade ner det 19 \u00e5r gamla \u201dMedia Network\u201d (Jonathan Marks), vilket ju eftertr\u00e4dde de 20 \u00e5r \u00e4ldre \u201dDX-Juke Box\u201d (Harry van Gelder). Fortsatta nedl\u00e4ggningar har skett bl a de engelska s\u00e4ndningarna riktade till Europa osv.<\/p>\n DW \u2013 Deutsche Welle<\/strong><\/span> Andra stationer som Jerry Berg n\u00e4mner, hedrande nog f\u00f6rst s\u00e4rskilt Radio Sweden och han forts\u00e4tter sin uppr\u00e4kning med st\u00f6rre radiostationer som Swiss Radio International, Radio RSA, och Radio Austria International, vilka alla hade en stark signal p\u00e5 engelska. Andra stationer med ganska korta engelskspr\u00e5kiga program som ocks\u00e5 n\u00e4mns \u00e4r Radio France Internationale, Radio Portugal, Radio Exterior de Espa\u00f1a, Voice of Greece, Kol Israel, RAI, och Voice of Turkey. Radio Norway, Radio Denmark och Radio Finland kan ocks\u00e5 r\u00e4knas dit, n\u00e4r de s\u00e4nde p\u00e5 kortv\u00e5g. Radio Moskva och \u00d6ststaterna fick ju en helt \u00e4ndrad situation efter 1990 och Jerry n\u00e4mner s\u00e4rskilt Radio Prag. CRI \u2013 China Radio International har ju ocks\u00e5 blommat ut. Ja, det var lite av amerikanska synpunkter p\u00e5 internationell rundradio i en f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld. Shortwave year by year.<\/p>\n F\u00f6r kalenderbitare och f\u00f6r den som varit med och lyssnat p\u00e5 kortv\u00e5gen, som jag sj\u00e4lv fr o m oktober 1952 \u00e4r boken ett \u201dgefundenes Fressen\u201d. Sj\u00e4lv h\u00f6rde jag aldrig till de st\u00f6rsta \u201dfr\u00e4sarna\u201d inom DX men har haft stor nytta och gl\u00e4dje av internationell rundradio, men jag har ju h\u00f6rt andra ber\u00e4tta ocks\u00e5 och har v\u00e4l l\u00e4st en och annan DX tipsspalt under \u00e5rens lopp. Jerry Berg har g\u00e5tt v\u00e4ldigt ambiti\u00f6st tillv\u00e4ga och analyserat amerikanska DX-tidningar och tipsspalter, men ocks\u00e5 sneglat lite p\u00e5 vad vi h\u00f6rt i Europa ocks\u00e5. M\u00e5nga av Vad h\u00f6rdes t.ex. 1952-1953?<\/strong><\/span> 1952<\/strong><\/span> 1953<\/strong><\/span> Radio Tirana i Albanien b\u00f6rjade s\u00e4nda \u00f6ver s\u00e4ndare i Sofia under \u00e5tta \u00e5r fram\u00e5t. I november firade Radio Nederland 25 \u00e5rs jubileum med Eddie Starz\u00b4 \u201dHappy Station\u201dprogrammet. Forces BC Service i Trieste kunde h\u00f6ras p\u00e5 15125 kHz (b\u00e5de Italien och Jugoslavien gjorde anspr\u00e5k p\u00e5 Trieste och det blev italienskt 1954). Radio Dakar h\u00f6rdes p\u00e5 9560 liksom Radio Mogadishu med en 300 watts s\u00e4ndare p\u00e5 7420 kHz. En ny station p\u00e5 4965 kHz var Forces Broadcasting Station, Benghazi i Libyen, som b\u00f6rjade med 500 watt. Acci\u00f3n Cultural Popular, Radio Sutatenza i Colombia p\u00e5 5060 kHz fick jag sj\u00e4lv QSL fr\u00e5n s\u00e5 sm\u00e5ningom. I slutet av l\u00e4mnade Argentinas internationella service, Servicio Internacional Radiofonica Argentina (SIRA) luften, och l\u00e4mnade<\/p>\n kvar Radio Splendid p\u00e5 11880 kHz, Radio El Mundo p\u00e5 15290 och Radio del Estado p\u00e5 9690 och 15345 kHz. Fiji Broadcasting Commission kunde h\u00f6ras p\u00e5 6000, 3980, 7195 och 9535 kHz. Ja, detta var en liten provkarta och str\u00e4ngt urval, bara f\u00f6r att ge er en liten uppfattning, vilket h\u00e4stjobb Jerry Berg har gjort f\u00f6r historiskt intresserade kalenderbitande DX-are. The changing shortwave environment<\/p>\n I Jerry Bergs avslutningskapitel analyserar han utvecklingen f\u00f6r internationella rundradios\u00e4ndningar \u00f6ver kortv\u00e5gen och rekapitulerar vad som h\u00e4nt internationell rundradio sedan 1945. 1939 kunde lyssnare h\u00f6ra internationella utl\u00e4ndska program fr\u00e5n 25 l\u00e4nder. Efter kriget b\u00f6rjade en expansion b\u00e5de f\u00f6r de internationella kortv\u00e5gsbanden och tropikbanden. Det kalla kriget var ocks\u00e5 en av de viktigaste faktorerna f\u00f6r den \u00f6kade aktiviteten p\u00e5 KV- banden. Hemmaprogram hade varit stort p\u00e5 bl a tropikbanden under och efter kriget. Men redan p\u00e5 1970-talet f\u00f6rsvann stationer fr\u00e5n KV i Brunei, Fiji, Gambia, Martinique och Reunion. Och p\u00e5 1980-talet f\u00f6rsvann Andorra och Mauritius. Alaska kom dock till (brukar oftast r\u00e4knas som eget land i olika landlistor), liksom Bhutan, Spanska Sahara, Lesotho, Marshall\u00f6arna, Namibia och Saipan. Efter 1988 h\u00e4nde ju ting p\u00e5 politiskt plan med omv\u00e4lvningarna i Sovjetunionen och \u00d6ststaterna. Privata radiostationer v\u00e4xte fram p\u00e5 FM och MV. St\u00f6rs\u00e4ndningar f\u00f6rsvann fr\u00e5n Europas scen och \u00e5terkom i andra delar av v\u00e4rlden. De internationella kortv\u00e5gsstationerna b\u00f6rjade byta plats med varandra (Spanien fr\u00e5n Kina, Kina fr\u00e5n Schweiz, Nordvietnam fr\u00e5n Kanada osv). En hel del religi\u00f6sa stationer hyrde tid fr\u00e5n Tyskland, Frankrike , England, Ryssland etc.<\/p>\n Fr\u00e5n 1985<\/strong><\/span> \u201dNow here was the miracle greater than on the shortwaves\u201d, avslutar Jerry Berg sin bok.<\/p>\n Resenserad av Claes-W Englund<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Broadcasting on the shortwaves 1945 to today Den amerikanske DX-aren och juristen Jerome S. Berg har l\u00e4mnat ifr\u00e5n sig \u00e4nnu ett ambiti\u00f6st och gediget arbete \u2013 att beskriva radiostationerna p\u00e5 kortv\u00e5g och deras historia. Visserligen utifr\u00e5n ett amerikanskt perspektiv, men … L\u00e4s mer
\nBBC \u2013 British Broadcasting Corporation
\nhar \u00e4nda sedan experiments\u00e4ndningarna 1927 \u00f6ver Daventry och The Empire Service 1932 ansetts vara den starkaste och mest ansedda internationella rundradiostationen i USA och f.\u00f6. \u00e4ven i \u00f6vriga v\u00e4rlden. BBC:s \u00f6vriga s\u00e4ndare hemma har varit Rampisham (1941), Skelton (1943) och Woofferton (1943). BBC hade en mycket uppskattad avdelning f\u00f6r s\u00e4ndningar p\u00e5 bl a svenska under n\u00e5got decennium efter andra v\u00e4rldskriget. 2001 f\u00f6ll BBC:s anseende i USA i samband med att de nordamerikanska s\u00e4ndningarna upph\u00f6rde.<\/p>\n
\ninledde sina s\u00e4ndningar p\u00e5 tyska till Europa 1942. \u00c4nda sedan sin b\u00f6rjan har VOA f\u00e5tt k\u00e4mpa f\u00f6r sin roll
\n– antingen med ett journalistiskt uppdrag eller som ett propagandaverktyg, som skulle betona det positiva och befr\u00e4mja regeringens officiella politik \u2013 i kongressen, hos administrationen eller bland de professionella journalisterna. VOA har under \u00e5ren ut\u00f6kat sina s\u00e4ndare till en kedja av starka rel\u00e4s\u00e4ndare p\u00e5 Filippinerna, i Tyskland, Grekland, Liberia, Marocko, Sao Tom\u00e9 m.fl. platser. I konkurrens har amerikanska s.k. surrogatradiof\u00f6retag tagit plats i olika delar av v\u00e4rlden. Vi k\u00e4nner ju sedan gammalt till Radio Free Europe\/Liberty. Utvecklingen har fortsatt med Radio Marti, Radio Free Asia, eller VOA:s omvandlade arabisktaland Radio Sawa och Radio Farda (Iran) samt Radio Aap Kidunya (urdu) och Radio Ashna (dari och pashto). Samtidigt har under \u00e5rens lopp antalet engelskspr\u00e5kiga s\u00e4ndningar successivt minskats ner i ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nder.<\/p>\n
\ninledde sin internationella service 1945 och under m\u00e5nga \u00e5r s\u00e4nde ju RCI \u00e4ven p\u00e5 svenska. P\u00e5 klassiskt man\u00e9r har RCI sedan utsatts f\u00f6r kontinuerliga budgetnedsk\u00e4rningar. 1991 ersattes de franska och engelska programmen med mestadels inslag fr\u00e5n hemmaprogrammen och det popul\u00e4ra \u201dSWL Digest\u201d med Pip Duke lades ned. RCI har numera en betoning p\u00e5 immigranter och service till dessa i likhet med RSI.<\/p>\n
\nhar ju haft ett rykte om sig att vara \u201dthe friendly radio station\u201d, som underh\u00e5llit lyssnarna i decennier
\n-sedan 1939 med Australia Calling. Fr\u00e5n 1946 till 1977 s\u00e4ndes v\u00e4rldens troligen \u00e4ldsta DX-program \u201dDX-ers Calling\u201d parallellt med brevl\u00e5deprogrammet fr\u00e5n 1940 till 1980. Keith Glover kommer vi ih\u00e5g. Vad jag inte tidigare var medveten om var att Raduio Australias program sedan andra v\u00e4rldskriget varit mycket uppskattade och avlyssnade i Indonesien.<\/p>\n
\nHolland var ju ocks\u00e5 ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nder med internationell rundradio n\u00e4r Philips experimenterade med s\u00e4ndningar 1926 till nuvarande Indonesien, Surinam och V\u00e4stindien. Efter kriget 1945 startades det internationella Radio Nederland Wereldomroep och \u201dHappy station\u201d med Eddie Startz var tillbaka och som senare fortsatte med bl. a. Tom Meyer som programledare.<\/p>\n
\nTyskland har ju ocks\u00e5 varit ett av de ledande inom internationell rundfunk. Experiment b\u00f6rjade i mitten av 1020-talet och 1929 \u00f6ppnade Reichspost en av v\u00e4rldens f\u00f6rsta kortv\u00e5gss\u00e4ndare vid Zeesen, intill K\u00f6nigs- Wusterhausen, och i mitten p\u00e5 1930-talet \u201dDeutscher Kurzwellensender\u201d i vad som senare var \u00d6sttyskland. Efter kriget 1952 b\u00f6rjade Nordwestdeutscher Rundfunk regulj\u00e4ra tests\u00e4ndningar p\u00e5 kortv\u00e5g med en 20 kW s\u00e4ndare i Norden-Osterlog i namn av \u201dDeutsche Welle\u201d. Deutsche Welle expanderade med s\u00e4ndare i J\u00fclich (1956) och Wertachtal (1972) i Tyskland och med rel\u00e4s\u00e4ndare i Rwanda (1965), Portugal (1970), Malta (1974), Antigua (1976), Montserrat (1977) och Sri Lanka (1984). I \u00d6sttyskland kom Radio DDR till 1953 och 1959 skapades Radio Berlin International, som bl a anv\u00e4nde s\u00e4ndaren i K\u00f6nigs-Wusterhausen, Leipzig och en ny i Nauen fram till 1990. S\u00e4ndarna \u00f6vertogs ju sedan av DW. \u00c4ven DW har senare inskr\u00e4nkt sina program p\u00e5 engelska till Nordamerika 2003 och J\u00fclichs\u00e4ndaren \u00e4r s\u00e5ld till en religi\u00f6s station.<\/p>\n
\nradiostationerna s\u00e4ttes in i sitt historiska sammanhang och resp. bakgrund. L\u00e4ngst bak i boken \u00e5terfinnes varje omn\u00e4mnt land och upprepat varje \u00e5r d\u00e4r det f\u00f6rekommer i den \u00e5rliga redog\u00f6relsen.<\/p>\n
\nJerry Berg har i sin bok analyserat vad som h\u00f6rdes i olika kapitel s\u00e5som t ex kap 2 1945-49, kap 3 l950.59, kap 4 1960-69, kap 5 1970-79, kap 6 1980-89, kap 7 l990-99 samt kap 8 2000-2008, och varje kapitel \u00e4r ca 50 sidor eller mer och varje kapitel \u00e4r uppdelat \u00e5rsvis. Jag b\u00f6rjade DX-a i oktober 1952 (Dux Radio Tangier) och jag har roat mig med att titta p\u00e5 \u00e5ren 1952-53. Det skall ocks\u00e5 s\u00e4gas att boken inneh\u00e5ller QSL som illustration p\u00e5 praktiskt taget varje uppslag och bara det \u00e4r en sp\u00e4nnande expos\u00e9 p\u00e5 en bok som \u00e4r p\u00e5 488 sidor.<\/p>\n
\nUr de 4 helsidorna kan jag endast plockat ut en br\u00e5kdel. Radio Eireanne kunde h\u00f6ras p\u00e5 17840 kHz. Den 1 augusti invigdes Wavre n\u00e4ra Bryssel i n\u00e5got som var k\u00e4nt som The International Goodwill Station ORU inom Belgium National Broadcasting Service. OTC i Belgiska Kongo fungerade d\u00e4refter endast som rel\u00e4s\u00e4ndzare f\u00f6r ORU:s nord och sydamerikanska s\u00e4ndningar p\u00e5 t ex 9655 kHz. Radio Algeria kunde h\u00f6ras p\u00e5 6145 kHz och 7280 kHz. Algeriet var d\u00e5 en fransk koloni till 1962. I Tangier s\u00e4nde Dux Radio en halvtimmes program p\u00e5 svenska \u00f6ver Radio Africa p\u00e5 7126 kHz. The Iraqi BC station hade engelska program \u201dDate with Baghdad\u201d f\u00f6r lyssnare i Europa kl 1415 p\u00e5 11724 kHz. The Egyptian BC Service k\u00f6rde tests\u00e4ndningar p\u00e5 engelska och franska 13.45-16.00 p\u00e5 9555 kHz (6 kW) Radio Clube de Angola startade en ny 10-kW s\u00e4ndare p\u00e5 11865 kHz. Elfenbenskusten Radio Abidjan s\u00e4nde med l kW p\u00e5 7210 kHz. WRUL i Boston i USA s\u00e4ndes fr\u00e5n Hatherly Beach n\u00e4ra Scituate och kunde s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ven h\u00f6ras p\u00e5 svenska. Den flytande radiostationen \u201dCourier\u201d hade tests\u00e4ndningar i Panamakanalen, innan skeppet slutligen blev VOA Courier utanf\u00f6r Greklands kust.<\/p>\n
\nInternationella kortv\u00e5gss\u00e4ndare p\u00e5 50-100 kW fanns i f\u00f6ljande l\u00e4nder: Argentina, Australien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kina, Tjeckoslovakien, Danmark, Finland, Frankrike, Franska Ekvatorialafrika (Radio Brazzaville), Storbritannien, Ungern, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Sverige, Schweiz, Taiwan, Turkiet, USA, USSR, Vatikanstaten, och Jugoslavien. I Spanien och Nederl\u00e4nderna var effekten 40 kW.<\/p>\n
\n300 aktiva tropikbandss\u00e4ndare i Central- och Sydamerika och V\u00e4stindien blev 2007 131, ett fall p\u00e5 56%. I mitten av 1990-talet b\u00f6rjade ocks\u00e5 den d\u00e5liga ekonomin s\u00e4tta sina sp\u00e5r. Det har alltid varit sv\u00e5rt att f\u00f6rutse framtiden, och inom kortv\u00e5gen och mellanv\u00e5gen har man tagit ett decennium i taget, oftast lite v\u00e4l optimistiskt. Det senaste decenniet \u00e4r det flera l\u00e4nder som \u00e4r helt utan kortv\u00e5gss\u00e4ndare, t ex de nordiska l\u00e4nderna, personal som g\u00f6r utlandsprogram minskar, budgetsk\u00e4l, konkurrens fr\u00e5n inhemsk nationell radio och TV, tekniska utvecklingen med satellit, internet och webbradio och webbplatser. Det brittiska VT Communication och fler andra kommunikationsf\u00f6retag kan ju f\u00e5 l\u00f6nsamhet f\u00f6r hyra av s\u00e4ndningstid endast om det finns en tillr\u00e4ckligt stor radiopublik som lyssnar \u00f6ver kortv\u00e5gen. Inte minst i v\u00e5ra dagar med kris i Libyen, i Mellan\u00f6stern samt Japan och om vi tittar tidigare p\u00e5 t ex krisen i Persiska viken och andra liknande kriser har dessa givit ett visst uppsving f\u00f6r kortv\u00e5gen, d\u00e5 webbsidor och Internet st\u00e4ngs av eller st\u00f6rs. Olika \u201dgisslan\u201d i Libanon, Gaza och Sydamerika har k\u00e4nt hopp n\u00e4r de \u00f6ver kortv\u00e5gsradio h\u00f6rt att folk bryr sig och \u00e4r engagerade i deras fall. \u201dShort wave will remain a specialized function, serving ever smaller audiences.\u201d<\/p>\n